tisdag 30 mars 2010

Kognition och plastpåsar ur ett Human Factors perspektiv

Hungrig irrar blicken mellan köttfärsen, potatis, majs och kumaru (polynesisk sötpotatis). Vad ska jag äta ikväll? Till frukost? Är det här billigt? Vad är 3.99 $ * 5? Hur mycket går den här matkorgen för? 20$? 30$ ? Kanske till och med 40$ Kassörskan har uppenbarligen spindelfobi (mostv.) och min matkorg har uppenbarligen haft en fripassagerare. Smått förvirrad tumult utbryter och efter att kräket förpassats till de sälla jaktmarkerna betalar jag artigt och går. Kassörskan ler lite generat och jag betalar, 26$. När jag så kommer tillbaka till mitt hostel upptäcker jag till min stora förtret att endast hälften av mina varor följde med mig hem...

Efter att ha svurit färdigt och istället för kött tryckt i mig två kokta majskolvar börjar mitt analytiska och insnöade fackidiotsinne konstatera att den andra matkassen förmodligen står kvar i affären. Anledningen till att detta kan destilleras ner till följande slutsats: Personen i fråga (undertecknad) tappade fokus för den omedelbara situationen och fokuserade enbart på det strategiska målet att äta mat. Den mer stundande situationen att faktiskt få med sig alla matkassar från affären till hostellet förbisågs. Anledningenarna till att detta skedde kan te sig många. Tidigare nämnda hunger, allmän trötthet efter en lång dag på resande fot och även tidigare nämnda spindelincident kan ur det något opartiska självbiografiska datamaterialet ses som en av de bakomliggande faktorerna som i huvudsak bidrog till att en matkasse kvarlämnades i snabbköpet. Utöver dessa faktorer existerar det en sociokulturell skillnad som med mindre säkerhet kan sägas ha påverkat situationen. Personen i fråga handlade en mängd varor som utifrån personen ursprung skulle passat i en plastkasse. Plastkassarna i den befintliga kontexten (Nya Zeeland) är ungefär hälften så stora som dem i personens ursprungsland (Sverige). Således kan man tänka sig att personen i fråga inte reflekterade över om denna fått med sig alla matvaror då personen förväntade sig matvaror motsvarande "en plastkasse" och lämnade affären med "en plastkasse".

Slutsatserna och lärdommarna som kan dras av denna utredning är följande:
  • Nyzeeländska plastpåsar är för små - Inför större plastpåsar!
  • Undvik kognitivt krävande och för framtiden viktiga handlingar på tom mage - Köp snabbmat istället!
  • Kontrollera antalet plastpåsar när man lämnar affären - ... palla! Orka skriva långa artiklar på tom mage *går och köper en hamburgare*
Signerat
Mattias Lindgren, avgående Oceanienkorrespondent

tisdag 23 mars 2010

Cogito frestar: pangasius aka thailändsk torsk

Såhär den 23:e i månaden vore det såklart allra mest rimligt att fresta med rostad vitkål eller annan snorbillig kost, men valet inför kvällens matlagning föll ändå - återigen - på något aningen mer exklusivt och annorlunda. Ledordet för aftonen visade sig också bli enkelhet: till skillnad från förra gångens multiingredienta lasagne var dagens inköpslista rätt kort. Riset hade vi hemma, och den mängd vi antog räcka till 2 personer sattes till kokning redan som första steg i tillagningen.

500-600 gram pangasiusfiléer skars upp i ganska tjocka skivor. En rödlök skivades och fick sällskapa några minuter i en panna med 3-4 skivade morötter. Därefter vräktes fisken i, och genast rönte en burk kokosmjölk, 1 tsk salt och 1 msk grön currypasta samma öde. Efter att alltihop fått sjuda tillsammans 5-10 minuter tillsattes det rivna skalet från en lime och en knappt halv kruka färsk koriander. Några sjudande minuter senare var rätten färdig.


Servering skedde med en ordentlig grönsallad, en lageröl av (givetvis) thailändsk börd och som sagt ris. Cogitos intryck var återigen mycket positivt: såväl curry som lime fick precis de spelrum de förtjänade. Möjligen kan man vara mer generös med saltet, och att tillsätta saften från den skalade limen kan absolut rekommenderas. En matlåda blev kvarstoden efter det att båda testkockarna mättats.

Text: Magnus Johansson
Bilder: Fredrik Köhler

måndag 22 mars 2010

Redaktören har ordet

Över två veckor och en ny tentapluggssession har förflutit sedan jag valdes till Cogitos nye chefredaktör och allsm... - (host!) - ansvarige utgivare, och det är nu dags att krypa ut ur skuggan av min väldige företrädare. Att få verka som befälhavare för KogVets mäktiga informationskanal innebär en ära som är högst svårbeskrivbar. I den bemärkelsen att jag nu ansvarar för att tjata ihop folk till de sedvanliga mötena (eller bullshitkonferenserna) på [hg] och förse ådrorna med nytt, friskt blod innebär posten också en viss utmaning. Men jag ser fram emot den och tror, möjligen lite naivt, att jag har ett bra förtroende från mina medarbetare.

Jag vill inte utge detta för att vara en ledare i den normala bemärkelsen. På mötena har möjligheten att låta Cogito gå från religiöst och politiskt obundet till multiextremistiskt, men jag kan lite förenklat säga att vi får ta "ett steg i taget" med den saken. Högre prioritet har följetongerna Cogito frestar och Cogito testar, samt nyhetsinslag från aktiviteter som rör sektionsarbetet i stort. Om jag för ögonblicket får lägga sarkasmerna åt sidan, vill jag säga att mitt mål är att just utöka bevakningen av det arbete sektionen gör på marknadsförings- och utbildningsplanen. Till detta kommer en punktmarkering av Nolle-P i höst, för att bara inte tala om det tryckta nummer av Cogito som så många trogna läsare länge sett fram emot (och som kanske kommer att realiseras).

Slutligen vill jag be om ursäkt för den skakiga inledningen av mitt chefredaktörskap. Jag skyller fadäserna på slarviga medarbetare (uteblivna bilder), guppig startsträcka (inlägg med fler taggar än enskilda tecken) och den brusiga kanalen (förväxlingen beträffande tillsättningen av sektionenskassörsposten). Bättring utlovas.

Er inledande vägledare genom den postgymnasiala irrfärden,
Magnus Johansson

Cogito testar: folkisar

Bakgrund
Många är vi väl, alla de KogVetare som någon gång under förberedelserna för en utekväll har insett att något saknas. Att besöket till Systembolaget glömdes bort i veckans stress. Lösningen är nära, mitt i Ryd, men nya problem uppstår genast. Vilket är egentligen det bästa folkölet? Väl i butiken och under tidspress kan Hemköps utbud lätt te sig svårgripbart. Därför har Cogito tagit sig an frågan och undersökt vilket som är det bästa ölet i kristider.

Det finns en spridd uppfattning om att Staropramens glasflaskor är folkölet med stort F och det är onekligen ett välsmakande öl. Men när folkölet är ämnat till förfest väger även andra faktorer än smak tungt, framförallt kostnad i förhållande till volym. Staropramenflaskorna rymmer bara 33 cl och är relativt dyra i jämförelse med ett sexpack av mer budgetvariant. Det är alltså viktigt att undersökningen belyser såväl smak som literpris. Det rör sig alltså om en annan bedömning än traditionell ApK, men så är vi ju också akademiska cowboys ständigt i framkant här på Cogito.

Metod
Nio stycken ölsorter testades av fyra försöksdeltagare. Varje försöksdeltagare lämnade ett omdöme om varje öl och graderade ölet på en femgradig skala. Undersökningen genomfördes i ett rum i Kogidoren med musik och andra härliga störvariabler. Försöksdeltagarna var alla cogitomedlemmar för att undvika moraliska bryderier. Efter undersökningen debriefades dessa i vanlig ordning genom mer öldrickning. Undersökningen var designad som ett blindtest, försöksledaren serverade ölsorterna i en slumpvald ordning. Ölen serverades i engångsglas av plast och försöksdeltagarna fick smaka på och betygsätta ett öl i taget. När alla ölsorter hade testats gavs en möjlighet att justera betygen. Efter att alla försöksdeltagare bestämt sina slutgiltiga betyg sammanställdes resultaten och genomsnittspoäng räknades ut för alla ölsorter. De ölsorter som testades var i tur och ordning Carlsberg, Åbro bryggmästarens, Oranjeboom, Staropramen (burk), Pilsner Urquell, Risingsbo, Martens Lager, Norrlands Guld och Staropramen (glas). Alla öl inhandlades på Hemköp Ryd utom Martens Lager som köptes på Lågprisboden i Ryd Centrum. Ölsorterna valdes godtyckligt med målsättningen att reflektera det spektrum som finns för ljus lager, från kvalitet till budget. Hypotesen var att Staropramen (glas) skulle få högst poäng av alla öl och får därför representera kvalitet i vårt test och agera måttstock. Som budget klassas Risingsbo, Oranjeboom och Martens Lager. I den högre medelklassen hittar vi Pilsner Urquell och Staropramen (burk), två fina tjecker som båda går att köpa på fyrpack. I den lägre medelklassen, och även representerande sexpack som är kylda, finner vi Carlsberg och Norrlands Guld. Testets joker var Åbro bryggmästarens.

Resultat
Precis som det hade hypotetiserats knep Staropramen (glas) förstaplatsen med resultatet 4.50 (min 3, max 5). Staron fick toppbetyg från tre av försöksdeltagarna och balansen mellan sötma och beska kommenterades. Ett något sämre utlåtande var att den luktar urin, men att det trots detta smakade bra. Testets silvermedaljör blev Norrlands Guld som nästan lyckades leva upp till sitt namn. Betyget blev 3.75 (min 3, max 4) med utlåtanden om att det var ett gott öl och perfekt för att svepa. En lätt metallisk doft påpekades dock. Pris: 21,90 kr/l Sexpack: 18,32 kr/l

Tredjeplatsen delades mellan Pilsner Urquell och Staropramen (burk) som båda fick betyget 3.25 (min 2, max 4). Pilsner Urquell uppskattades för sin fina gyllene färg och sin maltiga beska. Beskan föll dock inte alla på läppen och lukten kommenterades som otrevlig. Det är oklart hur en försöksdeltagares association till kokta ärtor ska värderas. Pris: okänt Fyrpack: 19,95 kr/l.

Staropramen (burk) kallades behaglig och smaken sades vara som folköl ska smaka. En mer negativ kommentar var att den smakade som bäckvatten nedströms från Hultsfredsfestivalen. Pris: 25,80 kr/l Fyrpack: 23,45

I resultatets mitt återfinns Carlsberg som av de eniga försöksdeltagarna fick betyget 3.00 (min 3, max 3). Inga utlåtanden var särskilt entusiastiska, den var god men inte mycket annat. Bland det mer negativa återfanns kommentarer om blaskighet, strävhet och en fulgul färg. Pris: 21,90 kr/l Sexpack: 19,63 kr/l

I den undre halvan hittar vi på delad sjätteplats Åbro Bryggmästarens och Risingsbo som fick betyget 2.50 (min 2, max 3). Åbro Bryggmästarens kallades blaskig, sur med skum lukt. Det enda direkt positiva var att den var lättdrucken. Pris: 30,00 kr/l. Sexpack: 23,67 kr
Om Risingsbo rådde delade meningar, på pluskontot fanns 100% medel och intetsägande men funkar. Negativa kommentarer var att den saknade doft, att tungan skrynklade sig och att det inte var ett öl att rekommendera. En hel del ris men lite ros alltså. Pris: 19,90 kr/l Sexpack: 16,63 kr/l

På en inte särskilt smickrande placering näst sist hamnade det holländska budgetölet Oranjeboom, med betyget 2.00 (min 1, max 3). Försöksdeltagarnas kommentarer spände från odrickbart med kraftig bismak av metall, till blommig och lätt att dricka mycket, via kommentarer om att den var vattnig men kanske funkade till chips. Pris: 19,80 kr/l Sexpack: 14,98 kr/l

Klart sämst betyg tilldelades det belgiska ölet Martens Lager, bara 1.25 (min 1, max 2). Om du inte känner igen namnet kan det vara för att det inte finns i Hemköps sortiment utan istället återfinns i Lågprisboden, orsaken till detta är okänd men jag har mina aningar... Martens Lager kritiserades av försöksdeltagarna för otrevlig lukt, metallisk smak, snuskig eftersmak och för att vara allmänt obehaglig. Pris: 23 kr/l Sexpack: 15,66 kr/l

Diskussion
Resultatet av undersökningen visar på att Staropramen på glasflaska är ett fantastiskt öl trots sin urindoft. Priset är dock en mycket viktig aspekt för oss studenter, och den 24:de kan det vara svårt att motivera köp av Staropramen när den är dubbelt så dyr som Risingsbo och Oranjeboom. Vi kan dock fastslå att det oavsett grad av ekonomisk utsatthet aldrig är lämpligt att gå till Lågprisboden och köpa Martens Lager. Aldrig. Gör det inte. På riktigt.

Undersökningens positiva överraskning var Norrlands Guld som smakade bättre än flera dyrare konkurrenter. En viss nackdel för denna öl från landets bättre delar är att studiens uppföljning pekar mot att Norrlands Guld inte längre finns att tillgå i kylen, vilket skulle innebära att Carlsberg är testets enda kylöl. Ett annat tydligt resultat är att Pilsner Urquell är att föredra över Staropramen på burk, till följd av det lägre priset. Budgetklassens bästa öl är mer av en avvägning, Oranjeboom är något billigare än Risingsbo men fick ett sämre smakbetyg, betyget skilde sig dock kraftigt mellan de enskilda försöksdeltagarna varför en möjlig slutsats är att man måste testa sig fram till sin egen budgetfavorit. Åbro bryggmästarens roll i undersökningen var tänkt som en spännande outsider men den slutade mer som något av en besvikelse.

Metodologiska svagheter med testet var dels det låga antalet försöksdeltagare, dels att ölsorternas ordning var densamma för alla försöksdeltagare. Att de två sista ölen som testades smakade bäst kanske till viss del påverkades av yttre faktorer såsom berusningsnivå. Öl som testades direkt efter öl med låga smakpoäng kan ha upplevts som mer välsmakande just av denna anledning, exempelvis testades Norrlands Guld direkt efter Martens Lager (usch!) Studiens resultat bör därför snarar betraktas som explorativa än summativa.

Undersökningens stora svaghet är att alltför få ölsorter testades, kanske är Pripps Blå det ultimata folkölet, kanske Heinekens eller Åbro sigills glasflaskor smakar bättre än Staropramen etc. Vidare forskning inom fältet är ytterst nödvändigt, varför Cogito uppmanar alla KogVetare därute att göra sin del för att föra forskningen framåt.

Redaktörens not: Cogitos goda forskningssed och resultatets närmast revolutionerande art kom senare att falla vår före detta medarbetare Oscar på läppen, varför vi stolt kan pryda artikeln med emblemet framför andra:

[1]Skalans nivåer motsvarar: 1 – Närapå odrickbart 2 – Okej 3 – Gott 4 – Mycket gott 5 – Fantastiskt

[2]Budget syftar till priset som sexpack, all öl är dyr om man bara ska ha en.


Text: Robin Ljunglöv

lördag 20 mars 2010

Vårmötet fyllde alla poster

Valberedningens ledamöter hade slitit sitt hår i veckor i jakten på hugade kandidater till sektionens tyngre styrelseposter. Då man trots detta ändå inte hade lyckats fullt ut, var det många som anade att tisdagens vårmöte skulle bli en heleftermiddagsföreställning. Till församlingens stora glädje infriades inte dessa förväntningar: man slapp nominera någon chipspåse, alla poster tillsattes, och detta innan klockan slagit 15.
Färska mötes- och sedermera UTUT-ordföranden Fanny Molander - ständige föregångaren Daniel Anundi lyste i vår med sin frånvaro - drog igång mötet i närvaron av ytterligare 52 tappra sektionsmedlemmar. Med ett smidigt handlag lotsade hon mötet igenom de kassarelaterade transportpunkterna, som alla löstes med mötets klara bifall trots ett par mindre tryckfadäser. Fikat inföll redan 14:05 och föregick den mer dramatiska fyllnaden av ett antal mer eller mindre eftertraktade poster. Till ordförande valdes utan någon vidare diskussion Johanna Karlsson, och kassörsposten tillföll Matilda Andersson. Alla utom en festeripost tillsattes som planerat: den sista besattes till slut av Julia Holmqvist efter en kort telefonkonferens. Till Cogitos nye, allsmäktige redaktör valdes undertecknad, som under veckorna som gått lidit svåra existentiella och moraliska kval men slutligen i själ och hjärta övertygats att axla avgående Albin Sundins mantel.
Vårmötet avslutades utan att någon post ännu var vakant, och utan att ha krävt någon omröstning. Dessutom biföll mötet förslaget att låta sektionen arbeta mot att bli en s.k. "Grön sektion", vars innebörd idag är något oklar men möjligtvis kan innebära att nästa nya festeripost blir Diskansvarig. I intet ansikte syntes någon besviken min, och första anblicken av den nya styrelsen ingav hopp om ytterligare ett rikt och givande år. Och solen sken.


Text: Magnus Johansson
Bilder: kommer inom kort!

fredag 5 mars 2010

Cogito frestar: vegetarisk rotfruktslasagne


På tisdagen var det dags igen. En ung, hungrig reporter och en äldre, ännu mycket vis före detta medarbetare träffades hemma hos den ena av dem och framställde föda som kanske inte förekommer framför ögonen på Café Javas personal varje dag. Ämnet för kvällen blev vegetariskt och nischen - åtminstone jämfört med seriens senaste inlägg - den kostnadsmässigt något studentvänligare.

Rivjärnet spelade en framträdande roll i tillagningens inledningsfas och rev snabbt ner tre morötter och ca 300 g rotselleri till - ja, revor? Samtidigt skars tre vitlöksklyftor och tre gula lökar ner ganska tunt. Alltihop lämpades sedan över i en stekpanna, vari det sedan fick vistas i ca fem minuter. Under denna tid fick det också sällskap av 1 dl vitt vin, 500 g krossade tomater, 1 msk grönsaksbuljong, 2 tsk spiskummin, salt och peppar efter behag, 1-2 tsk kakao, samt 1 tsk vardera av oregano och kanel. Hot-chipotle-pasta östes också i, uppskattningsvis ett par teskedar. Ugnen hade också gått igång: så småningom var temperaturen uppe i 250 grader.

En smord form grundades med ett lager av röran plus en lämplig del av ett stort paket keso och 2 dl riven ost. Därpå följde ett koppel lasagneplattor, och sedan upprepades proceduren tills röran var slut. På sista lagret utplacerades också 125 gram riven mozzarella. En halvtimmes gräddning senare var det hela färdigt.



Serveringen skedde utan den grönsallad som rekommenderats i receptet, men med en mycket smarrig Ale som blev pricken över i:et i detta lilla experiment. Cogito rekommenderar att ta det försiktigt med den heta pastan och vara varsam med kakaon. Doseringen som redovisats här kom också att räcka till varsin matlåda, vilket definitivt inte skadade men kan vara bra att veta. Slutordet blir positivt: lasagnen knäckte inte sambalbiffchokladgrytan från häromveckan, men är i kraft av rotfrukternas bedårande bidrag och den låga prislappen ändå helhjärtat rekommenderat. Var frestad!

Text: Magnus Johansson
Foto: Fredrik Köhler

söndag 28 februari 2010

Topp tio låtar för kognitionsvetare

Cogito har gjort en djupdykning ned i musikens värld för att utreda vilka låtar som är de viktigaste för alla oss kognitionsvetare. Efter veckor av brainstormning, sållning och timmar tittandes på musikvideor med robotar i huvudrollen är den nu äntligen här, den slutgiltiga: Topp tio låtar för kognitionsvetare!

10. New York Dolls – Frankenstein

1973 släpper New york-rockarna sitt självbetitlade debutalbum och ett år senare kommer en uppföljare. Skivförsäljningen uteblir men bandet når kultstatus och visar, med sina vilda liveframträdanden iklädda drag, vägen för punken. Debutskivans A-sida avslutas med detta spår och visar vägen för KogVet-sektionen.

Strax innan inselningen av skivan New York Dolls avled bandets trummis på ett makabert vis. När resten av bandet hittat honom neddrogad till medvetslöshet innan en spelning försökte de väcka honom genom att lägga honom i ett badkar fyllt med kallt vatten och hälla i honom kaffe, med drunkning som tragiskt reultat. Cogito avråder sina läsare starkt ifrån att replikera detta.

9. The Wamdue Project - King of my Castle

Wamdue Project är ett artistnamn för den amerikanske producenten Chris Brann. King of my Castle släpptes 1997 och är Branns största hitlåt, den toppade till och med Englandslistan. Till singeln producerades två musikvideor och det är en av dessa som bidrar med den kognitionsvetenskapliga kopplingen. Videon består av scener ur animefilmen Ghost in the Shell från 1995, filmen var en inspirationskälla till Matrixfilmerna vilket även framgår av musikvideon.

Foto från Ghost in the Shell används även i denna icke-officiella video till Chemical Brothers låt Star Guitar (med en snygg David Bowie-sampling). Den är också värd att titta på.


8. Datarock – Computer Camp Love

"I ran into her on computer camp / Was 1984, not sure / I had my commodore 64 / Had to score"

Den här låten är en singel från Datarocks strålande debut från 2005. Låten är baserad på åttiotalskomedin Revenge of the Nerds och flirtar rejält med Grease-låten Summer Nights. Och har vi inte alla någon gång, kanske en fredageftermiddag, kanske en måndag klockan åtta, tänkt på tiden i SU-pularna lite som ett mer otrevligt läger av något slag. Bara med datorer istället för stängsel. Passa på att se norrmännen på [hg] i vår!

7. Daft Punk - Robot Rock

"Rock, robot rock" (x52)

Robotik är den del av AI som troligtvis är mest uppmärksammad i populärkulturen, det är också den del av AI som verkar mest uppskattad på Cogito-redaktionen. Så, nu när robotik och populärkultur nämnts är en referens till Daft Punk på sin plats. Få har hyllat robotar så mycket som den franska duon, nästan alltid iklädda robotdräkter i musikvideor och under livespelningar och med en återkommande teknik-tematik i sina låtar. Robot Rock är en singel från 2005 års Human After All och bygger på en sampling av Funk/Soul gruppen Breakwaters låt Release the Beast. Cogito fastslår: mer voice-box i dansmusik! [Tyvärr låter sig inte Daft Punks originalvideo inbäddas på bloggen, så det blir mer animation, denna gång Transformers!]

6. Robert Fripp & The League of Gentlemen - Cognitive Dissonance

Okej, dags för progressiv rock! Vad är inte mer koggigt än denna genres galna eklekticism, med Cogitos medarbetare Johannes Ahlström som ivrigaste påhejare? Fripp är gitarrist i bandet King Crimson och den ende medlemmen som varit med sedan starten 1969. Fripp har haft många andra projekt vid sidan av King Crimson, han har bland annat bidragit på skivor med Peter Gabriel, David Bowie, Blondie och Talking Heads. Dessutom startade han tillsammans med musiker från post punk-banden XTC, Gang of Four och squeezegruppen The League of Gentlemen. Bandet var aktivt under tio månader av 1980, men hann ändå med en lång turne och att spela in ett new wave-ljudande album där denna låt är hämtad ifrån.

Kognitiv dissonans innebär en ”motstridig relation mellan två kognitiva element”, exempelvis fakta och beteende eller värderingar och handling.

5. Jurassic 5 – Linguistics

Dags för ännu en delvetenskap, och som Richard Hirch skulle ha sagt: ”Yeah, det swanger!” Linguistics är ett icke-albumspår med Jurassic 5. Varför låten inte är med på något album vet jag inte, grymt bra är den i alla fall. Jurassic 5 är en grupp väl värd att kolla upp om du inte hört dem förr, tyvärr splittrades de 2007 men under sin karriär hann de med att spela in 4 studioalbum. Medlemmen Cut Chemist har även nått en del soloframgångar med remixer och mashups.

4. Kraftwerk - The Robots

"We're fuctioning automatic / And we are dancing mechanic / We are the robots" (x4)

Kraftwerk är en av världens mest inflytelserika grupper, bland de första att skapa elektronisk musik, ledande i utvecklingen av synth, krautrock och electronica och tidiga föregångare till techno. Dessutom gillade de robotar.

Låten inleder deras album The Man-Machine från 1978 som är ett av bandets höjdpunkter, allt från låtar och produktion till omslaget är fantastiskt. Skivans titel sammanfattar bandet väl – den perfekta blandningen mellan människa och maskin. Så, albumet i sig är väldigt kognitionsvetenskapligt och låten The Robots likaså.

”Sometimes we play the machines and sometimes the machines play us.”

– Ralf Hütter

3. The Pixies - Where is my mind

På bronsplats hittar vi denna strålande låt av Pixies, odödliggjord efter dess framskjutna plats i filmen Fight Club. Låten tar upp det för kognitionsvetenskapen så centrala ämnet ”the mind”, vilket räcker för Cogito.

Pixies var ett stilbildande alternativt rockband under slutet av åttiotalet och början av nittiotalet, hyllade av storheter som Kurt Cobain, Thom Yorke och Damon Albarn. Pixies fick aldrig något riktig mainstream-genombrott, men deras skivor ”återupptäcktes” när Grungemusiken tog över världen. Då hade gruppen fått stora problem med bråk mellan bandmedlemmarna, inga fler skivor spelades in och Pixies splittrades under bittra omständigheter 1993 över fax. Sedan 2004 är gruppen dock återförenad och turnerar igen.

2. Flight Of The Conchords - The Humans Are Dead

"After time we grew strong / Developed cognitive powers / They made us work for too long / For unreasonable hours / Our programming determined that the most efficient answer was to shut their motherboardfucking systems down"

Ibland när det vankas patetgyckel här på KogVet förunnas vi den här godbiten som handlar om hur människorna är döda och robotar har tagit över världen i den avlägsna framtiden år 2000. Framtiden är en annorlunda plats utan elefanter men det existerar inte heller någon oetisk behandling av elefanter, så framtiden är en bättre plats. Flight of the Conchords är en nyzeeländsk humorduo som om man inte känner till dem måste ses omgående. Läs inget mer här, kolla upp dem! Låten innehåller popmusiken troligtvis enda binära solo.

1. Röyksopp feat Robyn- The Girl and the Robot



"Baby I can't stand it when you go to work / You never seem to know when to stop / I never know when you'll return / I'm in love with a robot"

Den norska electropop-duon ringde upp Robyn för ett samarbete på den här singeln från fjolårets kritikerrosade album Junior. Låten innebar ett stort genombrott för kognitionsvetenskap i populärkulturen med den mycket framträdande kopplingen till forskningsfältet människa-maskin-interaktion. Skulle robot vara en metafor för att arbeta mycket? Cogito förnekar. Om påståendet skulle styrkas så hänvisar Cogito till den tidiga kognitionsvetenskapens datormetafor och The Girl and the Robot får förstaplatsen.

Bubblare!

Låtar som kandiderade till listan under arbetet men fick sållas ut var bland annat en rad låtar med robotar i musikvideon som Björks All is full of love, Apoptygma Berzerks Kathy's Song i en videomashup med Animatrix, Daft Punks Harder better faster stronger och videon till Becks Hell Yes med danstrupp bestående av QRIO-robotar.

"Fax machine anthems / get your damn hands up"

Utöver dessa diskuterades även norska Whitest Boy Alives låt Golden Cage, med sin snygga musikvideo som erbjuder en mängd optiska illusioner, Terri Timleys kortfilm Synesthesia, Cynninlynguists kaxiga låt Lynguistics samt datorrefererande låtar som Bad Religions I Love my Computer och Kraftwerks Computer Love och Computer World.

Text: Robin Ljunglöv

torsdag 18 februari 2010

Cogito frestar: Sambalbiffchokladgryta

I sällskap med en före detta medarbetare valde jag att förgylla en kulen onsdagskväll med matlagning. Syftet var delvis att inleda denna nya artikelföljetong, som kanske kan få kogvetare i gemen att intaga annat än nudelbaserad föda. Resultatet var kort sagt gott, och dessutom kvickt och lätt att uppnå.

Sambalbiffchokladgrytan heter egentligen någonting annat och härrör från en inte helt okänd webbaserad receptbank, vilken Cogito ödmjukast tackar för kvällens upplevelse. Vi menar att man med fördel kan inleda tillredningen med att hiva in lite klyftad potatis i ugnen på 225 graders värme, då dessa tar något längre tid på sig än grytan själv. Innan potatisen är helt klar - förslagsvis efter 20 minuter - lägger man till lite skivad aubergine för att piffa upp det hela en aning.



Grytan framställdes enligt följande schema. 600 gram ryggbiff - lagom till två personer - slashades upp i grytbitar och bryntes i en panna stor nog att så småningom rymma hela grytan. När köttet fått en hygglig yta, tillsattes tre hackade vitlöksklyftor och en skivad gul lök. När även detta uppnått lämplig färg hivades 2 msk kalvfond, 2 dl créme fraiche, 1 tsk sambal oelek och 1,5 tsk soja i. 5 minuter efter att hela rasket börjat sjuda, blandades så chokladen ner. 15 mg var massan och Cogitos produktval 86% Marabou Premium. Det hela rördes kvickt ihop, smakades av och serverades. Tillagningen klockades på 35 minuter.



Intrycken på Cogitos utsände (eller vad man kan kalla husets ägare) var enbart positiva. Chokladen spelade ingen överordnad roll utan bidrog endast med en märkbar aning. Syrligheten hos créme fraichen och sambalspetsen märktes tydligast och allting i kombination gav någonting nytt och väldigt fräscht. Vi rekommenderar att behålla den angivna mängden choklad, men att sambal och fond kan varieras. En mörk lageröl som måltidsdryck gav tumme upp. Var frestad!

Det ursprungliga receptet hittas på:
http://www.tasteline.com/Recept/kott_Chilistark_biffgryta_med_choklad

Text & Foto: Magnus Johansson

söndag 14 februari 2010

Valpub på VilleVallaPub

Då årstiden långsamt, långsamt börjar närma sig något man åtminstone i teorin kan beskriva som vår, börjar även sektionens vårmöte att närma sig med stormsteg. För att alla som är lite intresserade av en post i styrelsen, i något utskott, i festeriet osv ska få en möjlighet att (informellt) diskutera posten med dess nuvarande innehavare har sektionen infört en så kallad valpub, där man får diskutera, prata strunt och dricka öl för hjärtats hela lust. Även denna gång utspelade sig valpuben på VilleValla Pub.

Cogito var givetvis på plats för att dokumentera händelsen. Tyvärr kan vi inte komma med några större överaskanden, då tillställningen inte bjöd på någon större dramatik. Istället för drama bjöds det på mycket prat, mycket trevligt sällskap och hemskt god öl.

Trevlig mat, och trevligt sällskap.

...och trevlig öl, givetvis!

Intresserad av att bli festerist, måntro?

Joel, en av kvällens två kogvetar-bartenders.

När Joel inte serverade öl fick han spö av sin chef, Kenny.

Cogito börjar här få nog av öl, tror jag.

Kenny har definitivt bestämt sig för att det inte blir någon mer öl för mig...eh, Cogito, menar jag :(

Foto & "text": Oscar Carlsson

tisdag 2 februari 2010

Faddrarna tackades och packades


På lördagen (23/1) var det dags för ettan att tacka av de tappra själar som anordnade och bidrog till NolleP -09. Initiativrikt nog hade alla deltagare indelats i samma grupper som man tillhörde när det begav sig, varför undertecknad hamnade i Kogidoren hos grupp Ibiza. Här dracks drinkar, lades pussel och tittades på Sportnytt, varefter det bar av mot Solhagagården, där det nya festeriet dukat upp till festmåltid och försett varje deltagares panna med en lapp varpå en mer eller mindre känd persons namn skrivits.


20 frågor senare var det dags för käk: kyckling, pasta, sallad och inte minst ett knippe hembakta bullar. De senare uppskattades kanske mest på grund av sina goda aerodynamiska egenskaper: efter en osedvanligt kort tid av matro utbröt ett mindre utnötningskrig, i vilket brödet spelade den viktiga rollen som granater. Cogito kan rapportera om flera nersmutsade men i övrigt välbehållna kogvet-tvåor. Vid pressläggningsdags var krigets slutliga utgång ännu inte känd.

Då middagen formellt avslutats var det gyckeldags och upp till bevis för Sädens stolte ackompanjatör Daniel Fyhr, som denna gång lyckades förträffligt med riffen till den barnförbjudna versionen av Martins "(Du är så) Yeah Yeah Wow Wow". Till åskådarnas stora glädje bjöds det också på en hel del hud.


Pictionaryt, vari man tävlade i antingen "koggigt" eller "film/tv-serier", och trioballongsmällandet blev kvällens sista ordnade inslag. Efter detta upplöstes sällskapet i huvudsakligen tefatsåkare och musiker. Cogitos utsände kunde vid halvtvåtiden stolt lägga märke till hur flitigt ettan städade matsalen.

Text: Magnus Johansson

Foto: Mattias Lindgren

söndag 24 januari 2010

Cogito testar: Sensory Deprivation

Har du hört talats om sensory deprivation? Vanligtvis utövas denna aktivitet i en kistliknande manick med fylld kroppstempererat vatten, total tystnad och totalt mörker. Hjärnan blir understimulerad på grund av bristande stimuli och hittar på egna! Eftersom Cogitoredaktionen saknar de likvida medlen att besöka dessa så kallade ”float tanks” där man enligt utsago får världens hallucinationer testade vi budgetvarianten istället. Enligt internet och diverse skrönor räcker det med en delad pingisboll och radiobrus, det så kallade Ganzfeldförfarandet.

Iinstruktionen vi hade att tillgå.

Cogitoredaktionen kastar sig över denna fråga i bästa Mythbuster-anda, vi ockuperade en korrdior någonstans i Ryd för att bedriva experimentet. Pingisbollar kapades och radiobruset ersattes snyggt av vitt brus från simplynoise.com. Då vi lyckats lura med oss två nya adepter till redaktionen så fick dessa två pröva på experimentet först. Halva pingisbollar placerades över ögonen, vitt brus spelades på lagom volym, rummet släcktes ner och vi lämnade dem ensamma i 15 minuter. Efter 15 minuter byttes personerna ut och bjöds på öl och två nya personer ur redaktionen skickades in. Totalt genomfördes 3 omgångar á 15 minuter med 2 personer i varje omgång samt en omgång med en person á 30 minuter. Reaktionerna var blandande, flera upplevde inget mer än djup avslappning och förlorad tidsuppfattning, men för en del hände det ändå lite och den avslutande 30 minuters solorundan pekade på att 15 min var i kortaste laget.

Försöksperson 1: Det funkade, jag tycker i alla fall det! Men då är ja ju sjukt överstimulerad och måste ha intryck hela tiden

Försöksperson 2: Jag såg en våg, fast ja, fast jag såg den inte. Det var som "vanlig" tankesyn.

Försöksperson 4: Det kändes som om det kom mörker från sidan, det kom krypande, ett tag trodde jag att jag såg taket men det var det inte.

Försöksperson 5: Efter ett tag såg jag lite lila och jag trodde att jag hörde ljud.

Dock var de andra omgångarna mindre framgångsrika. En deltagare sa att han hörde en indisk flöjt, de andra upplevde ingenting. För att ytterligare minska studiens vetenskapliga validitet förlängdes den sista omgången till 30 minuter och genomfördes solo. Personen upplevde en känsla av kraftig acceleration, såg runda former och två par ögon jagande varandra. Även någon form av våg som rört sig över synfältet. Personen upplevde även olika ljudfenomen som att ljudkällan vandrade från vänster till höger och tyckte sig höra ljud som påminde om något stort som revs sönder; "som typ, ett skepp".

Ögonen målades dit efter försöket.

Efter testet bjöds det på öl och vin. På grund av i stort sett obefintlig metodologisk integritet och seriositet kan detta inte ses som annat än flum, en ursäkt till att dricka öl och posta bilder på folk med nerklottrade pingisbollhalvor över ögonen. Enligt utsago skriver Vaughn Bell om ett utförligare Ganzfeldförfarande i en bok, kanske något att prova på!

Text: Mattias Lindgren & Albin Sundin
Foto: Matias Lindgren

tisdag 12 januari 2010

Har du låg IQ eller är du bara dum?


Intelligens, ett väldigt omdiskuterat fenomen. Vad är intelligens? Går det att mäta? Varför verkar vissa personer fullkomligt sakna det? Och har man faktiskt lyckats skapa ett TV-program helt baserat på dessa personer?

Intelligens är inget som är klart och tydligt definierat, vilket har lett till att det finns vissa svårigheter att mäta detta fenomen. Det finns flera olika skalor som mäter just intelligens och den gemensamma nämnaren för dessa är att de syftar på att mäta ”mental förmåga”. En annan effekt dessa mätningar har är att vissa personer blir galna när man börja diskutera det och försöker elda upp din cykel om du inte tycker som dem.

Om du gillar att din cykel välrostad så kan du starta en diskussion om IQ. Detta kan bero på att IQ som sagt ska mäta ”mental förmåga”. Detta är enligt vissa personer alltså ett test att mäta ”smarthet”. Och det är ju självklart att man inte kan ha en skala som säger att ”du är dum” och ”du besitter en kognitiv förmåga som långt överstiger den adekvata nivån”.

Problemet här ligger i att folk verkar missa vissa detaljer. Fenomenet i sig och flera av de tester som används skapades under första delen av förra århundradet, vilket gör dem något föråldrade. Trots att just förkortningen IQ innehåller ordet ”intelligens” så väljer t ex Mensa att beskriva skalan som att den mäter ”begåvning” inte ”intelligens”.

Mensa är troligen den mest kända föreningen för personer med hög IQ. För att bli medlem så måste man göra ett av deras prov som i princip endast går ut på att titta på en serie bilder och sen välja vilken bild som borde komma efter dessa från 6 olika alternativ. Du ska svara på 40 frågor på 25 minuter. Svaren analyseras och om ditt resultat placerar dig bland de 2 % som har högst, dvs 131 eller högre. Hela skalan är en gauss-skala vilket innebär att skalan utgår från 100 som är normalt och fördelar det sig likadant på båda sidorna dvs 2 % har 131 och högre och 2 % har 69 eller lägre.

Det är ju ganska uppenbart att detta test är ganska begränsat och ingen som presterat bra på dessa skulle beskriva sig som direkt smart. Möjligen att man har en större förmåga att lista ut vad som kommer hända i serietidningen, om serien ifråga endast innehåller små fyrkanter, bollar och streck som flyttar på sig.

Det finns flera forskare som också uppmärksammat IQ-testens begränsning. Till dessa kan man räkna Howard Gardner som vi alla hyser stark kärlek eller hatkärlek till. Han menar att man måste se till flera olika faktorer hos personen och att det finns olika sorters intelligens som en person kan ha mer eller mindre av. Detta kallar han ”The Theory of Multiple Intelligences”. Kortfattat så är dessa intelligenser:

Kroppslig/kinetisk intelligens
Har med rörelse att göra och en hög nivå inom detta är nyttigt för t ex atleter, dansare och soldater.

Interpersonlig intelligens
Innefattar förståelsen för andra människor och förmågan att läsa av dessa. Passar in för personer som vill bli t ex politiker eller lärare.

Verbal/lingvistisk intelligens
Förmågan att hantera det skrivna och talade språket. Ska passa bra för poeter, advokater och författare.

Logisk/matematisk intelligens. Här mäts bland annat logik och matematisk förmåga och inte helt oväntat är detta viktigt för matematiker och ingenjörer.

Intrapersonlig intelligens
Förståelsen för de egna personen och sina känslor. Detta är tydligen något som är viktigt för psykologer, teologer och författare. Och för Emo-barn.

Visuell/Spatial intelligens
Tar upp förmågan att förstå det man ser och även förståelse för det tredimensionella rummet. Konstnärer och arkitekter kan hoppas att de har en hög nivå på detta.

Musikalisk intelligens
Toner, rytm och melodi. Har man grepp om dessa så har man troligen hög nivå på denna kategori. Finns hos musiker och artister. Saknas dock helt hos personer som deltar i Idol.

Naturalistisk intelligens
Förståelse för naturen och alla dess fenomen. Viktigt för forskare och bönder.


Självklart har även denna syn på intelligens kritiserats, men det är vetenskap och då ska man gnälla på allt. Till alla dem som hoppar och jublar över att man hittat en mer rättvis skala att mäta intelligens på så verkar det tyvärr som att personer som har hög IQ även generellt presterar bättre på Gardners skalor.

Så för att sammanfatta detta går jag tillbaka till min första fråga: Vad är intelligens? Om jag visste det skulle jag inte sitta på 28 kvadrat i Ryd, men på varmare breddgrader och supa upp mitt Nobelpris. Min personliga åsikt är att det mycket möjligt finns flera olika sorters intelligenser. IQ mäter ju troligen någonting, men jag tror inte man vet exakt vad, utan det behövs mer forskning på det området. Objektiv forskning som varken ska bevisa eller motbevisa något. Man kan inte förkasta ett test bara för man inte trivs med sitt personliga resultat.

Jag kan däremot med 100% säkerhet säga att samtliga deltagare i Paradise Hotel saknar all form av intelligens. Eller iaf med 99% säkerhet. Och snälla: Elda inte upp min cykel! (Maila kritik istället)


Text: Johan Felixsson

torsdag 7 januari 2010

KrogVets Julkalender: Sammanfattad

Midvinternattens köld är hård,
tjugofyra små nissar i djupsnön går.
Rävsax under täcke vitt,
knipsar nisse av på mitt.
Livsandarna för honom tryter,
snart han i eget blod flyter.

Cred: Tomten



Tjugotre små nissar smyger i stallet,
tittar upp mot stjärnefallet.

I det blå en stjärna blinkar,

nisse sött åt stjärnan vinkar.
Plötsligt hästen sparkar bakut,

Nisse av hovspark flyger ut.

Cred: Tomten

Tack till: Internationella Utskottet



Tjugotvå små nissar i bastubad,
Smörjer varandra i ”marinad”.
En liten nisse springer på isen,

han har visst glömt bort den varma fleecen.
Vimsig, ivrig och kall om baken,
Plumsar nisse ner i vaken.


Cred: KrogVet
Tack till: KondVet


Tjugoen små nissar börjar nu känna
en blåsa som envisas med att bränna
bakom en buske de lätta på trycke'
anar ej en revirtörstig jycke
kroppsvätskor utav alla slag
forsar ur nisse efter mången huggtag

Cred: Krogvet



På trappan står gröten och ångar,
tjugo nissars intresse den djävulskt fångar.
Med stigande hunger de fatet nalkar,
en stackars nisse på kanten halkar.
Han kämpar, han sliter, han svettar sig blöt.
Men sjunker likväl i kvicksandsgröt.

Cred: Tomten
Tack till: Alumniansvarig


Adventsljusstaken brinner med låga fin.
nitton nissar den spanar in.
Nissarna för nära ljuset tåga,
nisses luva står snart i låga.
Andra nissar tycker det är roligt bus,
att se nisse brinna likt adventsljus.

Cred: Tomten

Tack till: Säden




Arton små nissar i midnattstimma,
vandrar fram i månskensstrimma.
Uggla hoar från sitt näste,
istapp lossnar från sitt fäste.
Nisse spetsas utav tappen,
tomte ligger död på trappen.

Cred: Tomten
Tack till: KVIT-gruppen




Många springor stugan har,
genom dessa sjutton nissar sig tar.
Katten som bakom dörren ruva,
slukar nisse med hull och luva.
Resterna från tomtehand,
suger kisse bort från tand.

Cred: Tomten.
Tack till: MAFU




En av de sexton i köket ränner
För att mata sina vänner
Hon i mikrougnen letar
Och bland innehållet petar
Kortslutning i startknapp gör
Att nisse smälter ner till smör

Cred: Tomten



Femton små tomtar nu i iver,
springer kvickt ty hungern river.
Nisse snubblar på sitt skägg,
faller rakt på knivens egg.
Lilla nissen, stackars saten,
rinner ut bland sillsalaten.

Cred: Tomten
Tack till: Cogitoredaktionen



Till kylen fjorton nissar går,
lämnar i smör och gröt små nissespår.
En nisse tyckte glögg var susen,
och blir ganska snart på snusen.
För liten nisse är det nu slut på spring,
nisse dött av alkoholförgiftning.

Cred: KrogVet
Tack till: Styrelsen



Tretton små nissar har festat på sill,
nu de släcka törsten vill.
Mot glöggen de springa i samlad tropp,
och tar för sig av drycken i varsin kopp.
Ner faller nisse i glögghett hav,
likt en skållad mandel hans skinn faller av.

Cred: Tomten.
Tack till: Utbildningsutskottet




In vandrar tjej med konstig hätta.
Tolv små nissar undrar ”vad är nu detta?”
Hon bud om julen bär,
Alla nissar vill komma henne när.
Hon böjer sig fram, så lysande fin!
Nisse har otur, hamnar under dropp och blir staty av stearin.



Elva små nissar runt granen hoppa
nyfikenheten går ej att stoppa
liten hand mot glödlampa sträcks
ljuset i nisses ögon snart släcks
sprakar och ryker ur alla vrår
ja näsa, öron, mun och hår

Cred: KrogVet



Tio små nissar sig i granen svingar,
bland ljus och änglavingar.
En tomte sig för nära våga
- snart hon står i ljusan låga!
Doftar likt en vidbränd stek,
ångrar då sin ystra lek.

Cred: Tomten
Tack Till: KogVetet



Nio små nissar dator hittar
och i denna de nu tittar.
Nisse vill på facebook finnas,
för att denna julen minnas.
In i scannern för att spara,
går från mjuk till platt hårdvara

Cred: KrogVet



Åtta små nissar kring sig tittar,
då en smällkaramell de hittar.
Ned på den en av dem hoppar,
men för det, den ej stoppar
I tak, på golv, i gardin med frans,
finns nu nisses hjärnsubstans.

Cred: Tomten
Tack till: Valberedningen



Efter var husmor maten lagt
Sju tomtar gå på jakt
Nisse in i frysen kryper
Farenheit i kinden nyper
Luvan blir av kylan vass
Nisse omvandlas till glass

Cred: Tomten


Sex små nissar mot bordet ila,
och snabbt uppför bordsbenen de kila.
När sista tomten uppför kanten hasar,
hon tappar taget och nedåt kasar.
Faller nedåt likt ett lod,
mattan färgas röd av tomteblod.

Cred: Tomten
Tack till: Webgruppen



En hel vecka har nu passerat
Sedan lucia hos oss gästspelat
Fem små nissar hennes skrud vill pröva
Rubb och stubb de försöker beröva
Att reta lucia var ett stort misstag
Nisse faller död av ljuskronans slag

Cred: KrogVet


Fyra små nissar in i stallet smet
Hittade där en stackars hungrig get
Med en morot de geten sukta
Tro fan att besten nu nisse ska tukta
Innan nån fattat vad som försiggår
Slukar geten nisse med hull och hår

Cred: KrogVet
Tack till: random get



Tre små tomtar på lustigt vis
Kanar på trappan, hal av is
Nisse bevisar att Newton har rätt
När hon halkar på komiskt sätt
Tyngdaccelerationen mot marken drar
Av nisse endast slamsor kvar

Cred: Tomten


Två små tomtar tassar på tå,
ute på gården de trygghet vill nå.
Husbonn stiger upp i natten,
för att gå och kasta vatten.
Under husbonns tunga toffla,
nisse blir till krämig våffla.

Cred: Tomten
Tack till: Arbetsmiljöombudet



Julafton är nu äntligen kommen.
På tåget hemhem var det trångt men
alla koggers längta hem till mamma,
ingen vill på campus stanna
Snön ligger vit lite här och var.
Inte ens Nisse finns kvar.

(Cred: KrogVet. Tack Till: Nisse)