1 november var sista dagen att välja kurser till våren för årskurs tre, som är den sista att vara antagen till magisterprogrammet i kognitionsvetenskap. Därmed var man också tvungen att bestämma sig för vilken examen man så småningom vill ta ut: treårig kandidat, med möjlighet att fortsätta på masterprogrammet, eller fyraårig magister.
Förra veckan präglades följaktligen av en hel del ångest och ambivalens bland treorna. Man fann sig plötsligen tvungen att börja fundera över och ta beslut kring sin framtid och planera vad man skall ta sig för de närmaste åren. Men nu är valet gjort, och enligt färska siffror från Annika Silvervarg valde 21 personer av 35 att skriva kandidatuppsats i vår, medan övriga stannar kvar på magisterprogrammet.
"Jag var först rätt inne på att ta ut en master", berättar Stina Andrén. "Men när valet faktiskt närmade sig började jag känna mig ambivalent. Det finns ju både för- och nackdelar med bägge alternativen. Till slut bestämde jag mig för en magister, trots allt. Jag gjorde valet dels på magkänsla, men också för att min uppfattning är att det ännu inte gör någon skillnad på arbetsmarknaden om man har en magister- eller masterexamen, och då är jag inte motiverad att plugga ett år extra och skriva fler uppsatser än nödvändigt. Jag tror att det i nuläget snarare är ämnet man väljer att skriva uppsats om som har relevans för ens framtida karriär."
Joel Johansson valde istället att skriva kandidatuppsats till våren. "Men självklart var det ett svårt val" säger han. "Det kändes så definitivt, ens framtid konkretiserades på något sätt. Det är ju något helt annat än att bara välja kurser." Joels plan är att fortsätta med en master efter kandidaten. "Jag valde kandidat för att jag ännu inte känner mig säker på hur jag vill inrikta mig. Och med mastern kan jag bredda mig då jag får läsa ett extra år. Just nu är jag mest intresserad av Kognition & Handikapp-mastern. Men vi får se hur jag känner efter att ha läst BIKS-kurserna ['kognitiva systems beteende i komplexa miljöer', tidigare 'beteende i komplexa system'] nästa år."
Annika Silvervarg har varit programansvarig för magister-, och sedemera kandidatprogrammet, sedan 2004. "När jag började kastades jag rakt in i Bolognaprocessen och omformningen av magisterprogrammet till ett kandidatprogram." berättar hon. "Det var ett kul och utmanande arbete. Men samtidigt som ett nytt utbildningsprogram 'föddes' så innebar det också att ett annat började närma sig sitt slut. Jämfört med andra utbildningsprogram har det haft ett ganska kort liv, men ett med mycket omväxling och utmaningar. Jag var med när det tog sina första stapplande steg 1994 och har sett hur det har växt, utvecklats och anpassat sig till sin mycket föränderliga omgivning."
I början fanns det inte någon tydlig arbetsmarknad för kognitionsvetare och de utexaminerade studenterna förväntades främst arbeta med forskning. Men sedan expanderade under 90-talet IT-arbetsmarknaden, vilken slukade kognitionsvetare tills dess att IT-bubblan sprack. Istället kom inriktningen BIKS, beteende i komplexa system, som nu är starkt område både inom forskning och som arbetsmarknad betraktat. "När programmet nu tar sina sista steg är det med vetskap om att det gett över 300 personer en god utbildning, varav jag är en av dem." fortsätter Annika. "Och jag är mycket tacksam över att ha fått vara dess följeslagare under dessa år."
/Gro Dahlbom
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar