Nazister, Knark & Liftarens Guide till Galaxen

Jag tänkte som långvarigaste (aktiva) åldring i Cogitoredaktionen dra en blänkare om vad vi egentligen håller på med. Detta är nostalgiskt dravel likväl som halvdesperata raggningsförsök efter nya meddlemmar (samt brutalt felstavat och halvdrucket i skrivande stund – men det spelar mindre roll). Som ensam förvirrad och vilsen etta för en väldig massa år sedan blev jag en blöt och dimmig kväll på [hg] tillfrågad av en bohemisk full person om jag inte ville skriva för Cogito. Om jag minns rätt var jag smått omsäker, rädd och pissnödig men skrev ändå ner mitt namn på insidan av klisterlappen på den okända mannens snusdosa. Efter någon dag damp det ner ett mail i min inbox och sedan satt jag i en soffa någonstans i Gottfriedsberg och pratade strunt och drack öl. Jag hade tagit mina första stapplande steg i Cogito.

Författaren själv efter att han avreagerat sig på ett stycke elektronik.

Sedan dess har jag haft väldigt roligt. Vi har tänjt gränser, provocerat, stuckit ut hakan, dansat med presslägg på [hg], recenserat okoggiga saker, druckit öl, snackat skit i timtal och gjort lustiga saker i kombination med alkohol. Men framförallt har jag kännt att det alltid funnits en varm famn av gemenskap oavsett människa, tro, ambition eller politiska åsikter. Cogitoredaktionen kan lätt framstå som lätt drogliberal [Ett av Cogitos gamla smeknamn KnarkVet]. Själv är jag inte drogliberal för fem jävla öre men har ändå alltid kännt att Cogitoredaktionen är som mitt andra hem. Alla får vara med och alla hör hemma här.

Cogito i färd med att testa fylle-SMS, artikel kommer snart!

Vi har gjort väldigt mycket kul under den tid jag varit här. Våra möten drar ut i timslånga utläggningar om allt mellan himmel och jord (återkommande teman är nazityskland, knark och liftarens guide till galaxen) över en öl eller en bit mat. Ofta på [hg], men ibland hemma hos någon med över en kopp té. Vi testar saker. Vi har inte riktigt kommit till saker som ”hästar” men vi har bockat av ”avreageringsmetoder” och nu senast fylle SMS (den artikeln kommer nästa vecka – stay tuned!). Jag har recenserat oanvändbara tjeckiska soldatsimulatorer, stekt köttbullar direkt på spisen, blandat ut blåbärssoppa med billiga 2,8:or från Willys och slagit sönder gamla videoapparater med en golfklubba. Mina bravader och äventyr är dock inte representativa för all den galenskap och gemenskap som cogitoredaktionen tillsammans genomlevt. Det är blott ett tomglas på [hg]. Vi är så mycket mer och vi har så mycket mer plats för fler!

Ett Cogitomöte som för ovanlighetens skull inte tar plats på [hg]

Så, hör av dig till redaktor[at]kogvet.se eller cogito[at]kogvet.se. Vi gör allt och ingenting, det finns plats för allt och alla!

Text & Foto: Mattias Lindgren