onsdag 15 april 2009

Spelrecension - Empire: Total War

Hej och välkomna till dagens [alternativa] historielektion. Idag ska vi behandla Sverige under stormaktstiden. Det hela började tidigt med väldigt spända relationer till Danmark vilket snart resulterade i krig där Danmark och Norge snabbt besegrades. Kort därefter bröt det ut krig med dåvarande Polen/Lithauen och även Ryssland. På grund av en intensiv satsning på utbildning och upplysning ökade den svenska längtan efter frihet och jämlikhet. Således störtades Karl XII 1729 och halshögs och republiken Sverige utropades. Året därefter intar den Svenska hären Moskva och kort därefter faller även hela Ryssland. Med starka allianser i det Ottomanska riket (Turkiet) och Indien låg Europa öppet för den Svenska armadan som fullkomligen krossade resten av de forna europeiska länderna. Vid slutet av 1700 talet existerade blott Sverige, det Ottomanska riket, Indien och USA.

Jag tror vi vinner den här striden grabbar

Ja, visst låter det roligt att med den stora rollern och färghinken måla om världskartan blågul? Det är det verkligen. Det är med barnslig förtjusning som man ser regalskeppet Wasa krossa den Engelska, Spanska och Franska flottan. Man blir tårögd när Carl von Linné lägger sista handen på de verk som blir de grundläggande mänskliga rättigheterna. Men ungefär där någonstans tar det slut. Det är kul en stund att forska fram alla teknologier, krixxa sönder europa och leka pirat på de sju haven. Men sen tar det slut. Efter att ha spelat igenom en kampanj känner jag mest ”jaha, vad ska jag göra nu då?”. Ett försök att spela som Nederländerna på en högre svårighetsgrad bemöts enbart med nederlag och en bitter smak av arbiträrt dåligt kodad AI och torftig design. Buggarna som får spelet att tokkrasha och det frenetiska drag-and-dropandet när man ska slå ihop trupper är fruktansvärt irriterande.

Regalskeppet Wasa, mer än 5 minuter efter avfärd.

Multiplayer med polare kan säkerligen höja spelet ytterligare då AI:n antingen tokrusar rakt på dig eller gräver ner sig. Vilket i stort sett begränsar dig till ungefär samma valmöjligheter. Har du forskat fram mycket teknologi finns det en del roliga saker som kan få striderna att vända sig i din favör. Teknologiträdet är välutvecklat, men känns inte riktigt fulländat. En duktig härförare kan lätt lägga under sig tillräckligt med nationer som besitter utbildningsäten för att slutföra all möjlig forskning på ungefär 60 år. Jag tycker att det blir både en för och en nackdel att spelet enbart fokuserar på tiden 1700-1799. När man tragglat igenom en hel kampanj är man glad att det är över (men får bara en kort video som belöning, jag hade hellre sett jättemycket rolig statistik över mina 99 års erövringar) men jag hade nästan velat kunna forska fram saker som ligger inom det nästa århundradet. Men det kanske är frågan om ett senare tillskott i spelserien.

Man myser av synen när ett batteri med raketartelleri fyrar av sina salvor. Eller skiter ner sig - beroende på vilken sida av dem som man står

I korthet så bjuder Empire: Total War på trevligt spelade men som man tyvärr lätt tröttnar på så länge man inte är militärhistoriker eller fruktansvärt uttråkad student med storhetsvansinne. Spelet erbjuder många trevliga strategiska samt taktiska element och möjligheter till spelstrategier som säkerligen tilltalar många olika spelsätt. Samt att man får möjlighet att krossa Danmark :)

DÖ DANSKJÄVLAR!/ENKELRIKTA ÖRESUNDSBRON!

Ur ett kogvet perspektiv är spelet lite för omständigt ibland. Enhetshanteringen kunde skötts smidigare och de högre svårighetgraderna känns enbart som att man gör de egna styrkorna svagare och motståndarens bättre. Här skulle man då istället haft en ”smartare” AI. Dock så introduceras spelet bra för den oinsatte och vi måste återigen poängtera hur spelet tillfredställer ens mörkaste kontrollbehov då man får fara fram som en ångvält över Europakartan. Kul spel, men inte riktigt så långlivat som förväntat.

Man kan med fördel använda sin omgivning som bla. försvar. I det här fallet en stenmur och 300 fallna engelsmän.

/Mattias Lindgren

Inga kommentarer: