Cogito testar: Alkohol

Inledning och Bakgrund
Som alla andra geniala idéer föddes idén om att utforska de mänskliga kognitiva förmågorna ur en hittills obeprövad synvinkel i samband med ett kravallbesök. Alkohol är någonting de flesta studenter på det kognitionsvetenskapliga programmet har bekantat sig med i varierande utsträckning. Således väcktes tanken inom Cogito att utföra ett (relativt) vetenskapligt test i mindre utsträckning rörande vilka effekter alkohol har på våra kognitiva förmågor.

Syfte
Vi vill se hur försökspersoner i varierande stadier av intoxikering presterar på ett antal olika tester av kognitiv natur. Hemskt mycket forskning har redan bedrivits inom detta område, men enligt Cogitos underbetalda och bristfälliga research-avdelning har vi kunnat utröna att det inte tycks finnas någon forskning om Stroop-effekten vid alkoholpåverkan.

En grön soffa med gröna overaller.

Metod
Försökspersonerna bestod av fyra studenter från det kognitionsvetenskapliga programmet av varierade årskullar samt en långväga besökare från Skåne. Tre män och två kvinnor, samtliga iförda medhavda overaller.

Testerna bestod av bilkörning med hjälp av ratt och tvspel, memory, huvudräkning samt ett Stroop-test. Dessa tester var tänkta att fånga upp ett brett spektrum av kognitiva förmågor, emellertid föll vissa delar bort under försökets gång, mer om detta i resultatdelen.

Alkoholintaget användes som mått för att kunna kontrollera graden av intoxikering vid försöket. Efter våra uträkningar via lite hemsidor uppnådde vi en genomsnittlig nivå på 0,9 till 1 promille, som (bland annat) råkar vara Vägverkets gräns för grov rattfylla. Mängden distribuerades efter kön och kroppsvikt under tidsperioden av cirka en och en halv timma.

Kontrollerad alkoholkonsumtion.

Resultat
Först och främst skrotades huvudräkningsdelen, till den ansvarige forskningsingenjörens stora förtret. Frestelsen att få börja genomföra övriga delar av försöket (dvs. korka upp) blev helt enkelt för stor bland försökspersonerna. Redan här förlorade testet (en stor mängd) tänkbar validitet.

Inledningsvis fanns även ambitionen att utföra flera tester, men varefter alkoholintaget ökade minskade successivt motiveringen till detta bland försökspersonerna. I slutändan utfördes endast två tester, ett före och ett efter manipulationen (inmundigande av alkohol).

Stroop-testet och antalet fel före och efter inmundigande av alkohol.

Resultaten vid bilkörningen var alarmerande, samtliga försöksdeltagare presterade bättre efter alkoholintag. Detta högst alarmerande faktum hoppar vi snabbt över (vi skyller primärt på inlärningseffekten) och går istället vidare till försökets lite mer förväntade resultat, nämligen de i memory. Här kunde vi se en tydlig försämring efter alkoholintag, det gick snabbare men försökspersonerna gjorde fler fel. Vid Stroop-testet kunde vi också se liknande tendenser, försökspersonerna genomförde testerna betydligt mycket snabbare, med något högre felfrekvens till följd.

En ytterst färgglad graf som visar på reaktionstiderna vid Stroop-testet. Se gärna förstoring.

Diskussion
De fenomen som visade sig vid memory och Stroop-testet tror vi härrör från att försökspersonerna efter alkoholintaget tenderade att överskatta sin egen förmåga en smula, vilket resulterade i en högre felfrekvens, samtidigt som tidsåtgången för att svara minskade.
Vidare framgick det med tydlighet att det inte är helt lätt att genomföra tester med intoxikerade försökspersoner. Istället för att sitta vid en dator och genomföra testet var försökspersonerna i stor utsträckning mer benägna att vilja fortsätta sin alkoholkonsumtion, gå in på youtube och leta musikvideos och i största allmänhet spela (extremt) hög musik. Detta försvårade genomförandet, dock har gladare försökspersoner sällan skådats. Eventuella etiska överväganden har vi frankt struntat i.

Datorterminal och försöksperson.

Kontentan är att försök med berusade försöksdeltagare är ett riskabelt projekt som med all sannolikhet kommer urarta till något betydligt mer förnöjelsefullt än vad som var försöksledarens intentioner. Och ett stort huvudbry vid författande av den efterföljande (nåja) vetenskapliga artikeln.


/Johannes Ahlström & Oscar Carlsson


Referenser
http://www.shsweb.fi/shs/studieliv/alkometer.html
http://www.dcity.org/braingames/stroop/
http://www.mathsisfun.com/games/memory/index.html