Lättillgänglig psykologi - för kogvetare och fler därtill.

Om man som undertecknad tyckte att KogPsyken, kursen i kognitiv psykologi som ges i ettan på vårt program, har varit en av de mest intressanta under studietiden, eller för all del bara är lite lagom intresserad av psykologi, kan man surfa in på psykologifabriken.se. Sajten är uppstartad av två psykologistudenter vid LiU respektive Uppsala universitet och dess mission är att sprida populärvetenskaplig psykologi till folket. Eller som John Airaksinen, en av grundarna, säger:" Tanken med Psykolgifabriken är att testa hur man kan göra vetenskapen tillgänglig, rolig och relevant för personer som inte arbetar i branchen. Mycket av det vi gör är intressant även för de initierade, men framförallt vill vi försöka nå ut bredare, till den intresserade delen av allmänheten". Detta ska ske genom artiklar och bloggar på sajten, podcaster och föreläsningar.


Det första som slår mig när jag kommer till Psykologifabriken är att sidan inte alls ser ut att vara i den test-fas som John påstått. Den är snygg. Ljus och luftig med mycket bilder ger den ett lättläst intryck och torde inte skrämma iväg någon. Den ser helt enkelt ut lite som en glossig mediesajt, fast med mindre reklam och mer innehåll. Dock är sidan lite svårnavigerad, det är inte helt lätt att få grepp om vad de olika klatchiga avdelningarna som "Mediemaskinen" och "Föreläsningslabbet" innehåller och hur stor/djup sajten är.

Innehållet som sådant är dock föredömligt. Det är en svår balansgång att hålla internetpublicerade texter tillräckligt korta för att man ska ha tålamod att läsa dem och inte surfa vidare, men tillräckligt långa för att tillgodose ett intressant djup, och här lyckas psykolgifabriken väl. Ämnena är varierande och aktuella och återges på ett lättsamt sätt. Som insnöad akademiker kan man sakna referenser och ibland tycka att läsningen blir för grund – men det är inget att hänga upp sig på. Psykologifabriken är helt enkelt som en webbasterad Illustrerad Vetenskap fast med smalare ämnesområde, mer kultur- och samtidsförankring och humor. Rekommenderas!

/Gro Dahlbom